En studie av den medicinska dokumentationen i läkarsekreterarens yrkesvärld.  2006

Studien beskriver läkarsekreterarens yrkesroll i historiskt perspektiv från 1919 när den första läkarsekreteraren anställdes i landet.
Målsättningen var att belysa den medicinska dokumentationens betydelse i historiskt perspektiv.

En studie av Nils Rosén von Rosensteins avhandling av år 1730.  2006

En minnesskrift med anledning av 300-årsdagen av Rosén von Rosensteins födelse. Initierad av professor Gunnar Sedin Uppsala universitet, som även har skrivit förordet.

Hedersutmärkelse för banbrytande forskningsresultat

”För en pionjärinsats, att i historiskt perspektiv lyfta fram den medicinska dokumentationen.”
Medicinska fakultetens bronsmedalj. Medaljen utdelades i samband med Forskningens dag den 3 november 2009 på Universitetssjukhuset MAS i Malmö

Minnesord med anledning av 300-årsdagen av archiater Abraham Bäcks födelse. (1713-1795)

Medicinska åtgärder har i varierande grad dokumenterats genom tiderna. Den moderna medicinska dokumentationen i Sverige har dock sina rötter i kriterier och principer som kan spåras ca 250 år tillbaka. Läkarens syn på medicinsk journalskrivning börjar att förändras  i mitten av 1700-talet.

Tanken på att inrätta ett större sjukhus i vårt land hade framkommit och debatterats under en längre tid. Det var framför allt två röster som vädjade om byggandet av ett nytt och modernt sjukhus i Stockholm. Den ena av dessa två röster var Preses för Collegium Medicum archiatern Abraham Bäck. Han höll den 11 oktober 1746 ett tal i Kongliga Svenska Vetenskaps Academien ”Tal om Nyttan Som Tilflyter Läkarekonsten, af et väl inrättadt Lazaret eller Sjukhus i Stockholm”. I talet lyfter Abraham Bäck kraftfullt fram vilken nytta en läkare kunde ha av ett modernt sjukhus. Förmånen för en läkare är olika i varje avsnitt.

En förmån som Abraham Bäck lyfter fram i sitt tal är, att läkaren har en möjlighet att ha patienterna under observation och absolut kontroll. Under denna observation av patienterna, har läkaren även tillfälle att föra utförliga journaler över de olika fallen. Abraham Bäck gör en närmare definition av patientjournalen ”Jag kommer nu til en annan förmån, som en Läkare hafver af Hospitalet och består uti redig och omständelig berättelse om sjukdomarnas beskaffenhet och utgång.” I patientjournalen skall man vidare kunna följa upp och kontrollera att allt sker som läkaren har befallt och ordinerat ”... om  intet något ibland af hel annan verkan tagits i synnerhet af dem, som fråga och tro alla, men lyda ingen”.

En annan förmån som Abraham Bäck lyfter fram i sitt tal är, att en läkare kan föra dagliga anteckningar i patientens journal. ”Den tilgång som Hippocrates hade i sin tid til rön och observationer, kunde man bequämligare hafva vid et väl inrättadt Lazaret, om någon förståndig anteknade dageligen den sjukas tilstånd ifrån början til slut, huru pulsen, tungan och urinen hafver sig, hvad ändringar infallit, hvad han brukadt och huru utgången varit. Jag hafver ofta förundrat mig, at ej något dylikt blifvit i verket satt vid de många Hospitalerna,  som finnas på utrikes orter och at man ej tagit sig denna ringa mödan för Medicinens upkomst.Tänk hvad nytta en sådan samling skulle skaffa en väl grundad Medicus.”

Serafimerlasarettet i Stockholm öppnades den 30 oktober 1752. Abraham Bäck blev utsedd som överläkare vid Medicinska avdelningen. År 1755 utgavs ett reglemente för verksamheten vid Serafimerlasarettet ”Reglor, som i Lazarettet komma at i akt tagas”. I reglementet kan man erhålla intressanta uppgifter om verksamheten vid lasarettet. Ett antal paragrafer behandlar den medicinska dokumentationen i patientens journal.

Sammanfattning
Den moderna svenska patientjournalen har således sina rötter i de försök som gjordes vid  mitten av 1700-talet.
Förslag om kontinuerlig journalföring presenterades av archiatern Abraham Bäck år 1746 vid ett tal i Kongliga Svenska Vetenskaps Academien.
Det första formella journalsystemet utvecklades och en systematisk medicinsk dokumentation i patientjournalen blev genomförbart i samband med öppnandet av Serafimerlasarettet i Stockholm år 1752.

Helsingborgs lasarett 140 år - en jubileumsbok
Den 1 juli 2019 var det ett jubileum för Helsingborgs lasarett 140 år med anledning av dess öppnande 1879. Inga Nilsson kunde i sammanhanget presentera sin nya medicinhistoriska bok som byggde på en genomgång av gamla dokument och journaler samt beskrivning av den förste lasarettsläkaren Gustaf Naumann 1846-1925. Han var född i Lund, samt blev sedan ensam lasarettsläkare under 1tt 10-tal år.
Inga Nilssons bok rönte stort intresse och delades ut till publiken. Senare har Medicinska kliniken i Helsingborg även delat ut boken till medarbetare och gäster.